Hur vill jag leva egentligen?

Jag tänker mycket på hur jag vill leva mitt liv för att göra så liten klimatpåverkan som möjligt. Att det måste bli obekvämt och osmidigt att leva ibland för att det ska bli bekvämt för miljön, naturen, djuren – och på sikt för mig själv!

En sak som svider ganska rejält är att verkligen måste dra ner på mitt flygande. Jag flyger mindre än många andra, men också mycket mer än andra. I år har jag flugit hem från Umeå, till och från Minsk, till Östersund och nu snart till och från Nicaragua.

Det jobbigaste är inte att avstå utomlandsresorna, utan det är inrikesresorna till familjen i norra Sverige (Umeå och Östersund) som känns jobbiga att avstå, av den enkla anledningen att det är så mycket smidigare att flyga! Dörr till dörr tar det ca fem timmar och med tåget tar det tio. Oftast är det inte ens billigare med tåg, vilket gör att det rent egoistiskt känns väldigt omotiverat att skumpa tio timmar upp till Östersund. Eftersom att vi så sällan åker upp dit tar det också emot att lägga så mycket tid på att resa – då vill jag ha så mycket tid som möjligt till att umgås! Det går inte heller att åka upp över helgen om en ska åka tåg, det tar för mycket tid! Då måste en åka på förmiddagen på fredagen och då ta ledigt från jobbet och sedan åka tidigt på morgonen på söndagen igen. Med flyg kan vi åka fredag efter middag från Göteborg och söndag eftermiddag från Östersund igen.

Att åka på utomlandssemester och att avstå flyg känns för mig som ett mindre problem. Det får bli färre weekends och fler lite längre resor med tåg ner till Europa istället. Det känns snarare roligt! Och sedan eventuellt åka på nån långresa till en annan världsdel nån enstaka gång.

Sen har vi det här med maten. Jag äter sedan ett par år endast veganskt och vegetariskt och har helt slutat med att rött kött och fågel. Fisk och räkor äter jag som riktigt unn på finrestaurang ibland. Det jobbigaste att avstå tycker jag är osten. Jag älskar ost! Gorgonzola, feta, parmesan… Mmm! Samtidigt känns det inte helt bra att äta det, för jag har mer och mer börjat tänka på kossorna och kalvarna. Kossorna som blir tvångsinseminerade på löpande band, fråntagna sina kalvar direkt efter födseln. Jo tillochmed de som lever under ekologiska förhållanden! Då får kalven vara hos sin mamma bara nåt dygn innan de rycks ifrån varandra. Kalvarna tas bort från kossorna för att de ska kunna mjölkas och göra ost, yoghurt, fil och mjölk av deras mjölk. Det känns helt hemskt! Tänk om vi skulle bli ifråntagna våra bebisar för att mjölken ska användas till andra däggdjur?

Det är faktiskt så att människan behöver inte äta kött- och mejeriprodukter. Vi kan få i oss allt ändå via växtriket, förutom B12-vitamin då, men för det finns det tillskott att ta. Så varför äter jag det egentligen? Osten alltså. Det finns ju växtbaserade substitut till allt numera. Ja, du har rätt, flera av substituten smakar inte så bra. Som korv, pastej och grädde tex. Men låt bli substituten då och hitta annat att ha på pannkakan och smörgåsen. Det finns så mycket godsaker att upptäcka! Jag skulle ju kunna äta ost som är tillverkad från djur som lever extremt bra, där jag vet vilken gård de kommer ifrån och hur det lever. Det är faktiskt ett alternativ. Bara lite mer omständigt, då måste jag göra min research noggrant och inte vara så förbenat lat! Kanske måste det vara lite jobbigt?

En tredje sak jag tänker på är det här med ull- och kashmirkläder, samt skinnväskor och skor. Älskar det så mycket! Tycker så mycket om kvaliteten som inte nopprar, som håller forever och värmer mig så gott. Däremot så vet jag ju också att det är i princip omöjligt att säkerställa att klippningen av pälsen sker på ett snällt sätt för djuren. Allra oftast så används brutala metoder där t ex djurens svansar kapas utan bedövning för att det inte ska fastna skadedjur där. Här börjar det också bli riktigt jobbigt tycker jag. Yllekläder och skinnskor håller ju längre, vilket gör att jag inte behöver köpa och skor lika ofta, det är ju bra för miljön en dåligt för djuren. Avstår jag från det och köper polyesterstickat istället kan jag ha det en säsong innan det blir fult och går sönder, pga kass kvalitet. Det är jättedåligt för miljön, men bra för djuren. Jag vet inte hur jag ska tänka och vad som egentligen är bäst. Otroligt svårt dilemma tycker jag. Ett annat helt irrelevant argument, som jag egentligen inte borde ta hänsyn till överhuvudtaget är jag känner mig lyxig i kläder av fin ull… Skämskudde!

Jag tycker att det är fruktansvärt att miljöpolitiken inte är det viktigaste för alla politiska partier. Har vi ingen jord så har vi ingen skatt sänka eller integration att lösa. Simple as that! Varför lyssnar inte politikerna mer på vetenskapen och alla experter? Där är ju alla rörande överens om att vi måste göra mycket mer för vår jord. Varför är majoriteten av alla partier så korkade rent ut sagt?!

Det här gör mig så ledsen. Och mina egna funderingar kring hur jag vill leva mitt liv ger mig många bryderier. Vad är egentligen bäst? Hur vill jag leva? Hur bör jag leva?

I can’t talk the talk and not walk the walk. Det måste vara jobbigt och osmidigt att leva. Eller hur?

PS. Visste du att den energin som förbrukas att åka flyg mellan Göteborg och Stockholm kan du åka 70 000 (!) tågresor på?

7f1bdd2ffc31b4f1be9d5154cb8af5c87154436082207b59dd283420a028ac82

126f3d465ec4bd9f39f7837dd073e78686940c5b23e4a2acac28e85dbe70c68d

Bildkälla 1, 23 och 4.

Lämna en kommentar